Övrig information:

Lunda-stenen 1 upptäcktes på 1680-talet då den låg inmurad i ruinerna av Allhelgonakyrkan. Den plockades ut men slogs strax därefter i fyra bitar för att användas som trappa till biskopsgården av ärkebiskopen i Lund, dr Steuchius. Han hemsöktes dock av spökerier efter detta och återförde stenen till dess tidigare plats. Bitarna flyttades sedan på mitten av 1700-talet till universitetshuset Lundagård för att först 1868 sammanfogas och resas på toppen av Runstenshögen. 1957 fick den flytta in och står sedan dess i universitetsbibliotekets entré. Det är den högsta runstenen i Skåne ( och hela Danmark). 

 

Runskrift:

+ wu(r)[kisl : sun : i]sgis : biarnaz : sunaz : riswi : sti[no : wisi] : (uf)tiz : bruwr + + sino : bawa : ulaf : uk : utar : lanmitr : kuwa +

Translitterering:

+ þu(r)[kisl : sun : i]sgis : biarnaʀ : sunaʀ : risþi : sti[no : þisi] : (uf)tiʀ : bruþr + + sino : baþa : ulaf : uk : utar : lanmitr : kuþa +

Normalisering:

Þorgisl, sun Æsgis Biarnaʀ sonaʀ, resþi stena þæssi æftiʀ brøþr sina baþa Olaf ok Ottar, landmænnr goþa.

Svensk översättning:

Torgisl, son av Esge Björnsson, reste dessa stenar efter sina båda bröder, Olof och Ottar, goda landmän.