Kafli finns som norskt binamn i belägg från tidig medeltid, ursprungligen med betydelsen »trindlagd person» (Lind). Som tillnamn har det även funnits i Sverige, jfrE . Hellquist, Fornsvenska tillnamn (i: Xenia Lideniana, 1912), s. 98. Det har som efternamn burits av ägarna till Rosendal i Kärråkra sn, c:a 1 Jr mil Nö om Fänneslunda, från mitten av1600-talet och bakåt i tiden så långt man känner, i varje fall till slutet av 1400-talet. — GeRi är känt från ytterligare en sten i landskapet, Vg187, samt dessutom från fyra östgöta­stenar, Ög 129, 202, 207, 229. Namnet är likaledes belagt i danska källor, och på Island har det varit tämligen vanligt (fisl. Geiri). Sannolikt utgör det svagform till det från andra svenska runinskrifter kända namnet Genu (bl.a. Vg 61, Ög 169). Ett Gere förekommer också som binamn till en lector Lafrens i Oslo, men mannens nationalitet är en smula osäker, måhända ej norsk utan tysk (Lind). — Namnet bitu (gen.) är icke förut belagt. Huruvida det är kvinno- eller mansnamn, kan av sammanhanget icke avgöras, men det förra är troligast. Troligen har det varit namnpå Kavles hustru.

Ristningen har sannolikt utförtsav samme man som har signerat Vg 181.